Studies have shown that library employees often choose not to use readers? advisory tools but to instead rely entirely on their own experience, often doing the library user a disservice. However, very few have looked at why this is so. This thesis looks at to what extent thirty individual employees in thirty Swedish public libraries use readers advisory tools when helping a patron find a good book, with the major focus on what motivates them to use these tools and why some choose not to use them. It was found that readers? advisory tools where not used with any consistency and that many things influence the library employees? use of these tools.

The aim of this study is to examine the services offered by the public libraries in the context of distance learning students. I wanted to examine if there has been any discussion among the public libraries on how the new needs and demands affect them. To get a premonition on the development in Sweden I have focused on the public libraries in the province of Blekinge, which in many ways can be looked upon as precursors. Interviews have taken place with the distance learning students contacts at the local public libraries, the responsible librarian and a distance learning organiser at the local university college, the county library consultant and one of the chief librarians. I have reached the conclusion that no thorough discussion on the far-reaching aspects has taken place.

I den här uppsatsen ligger fokus på att utvärdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? på bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet är en funktion som gör det möjligt för användare att komma in på biblioteket även när personal inte är på plats. Det är en framförallt positiv bild som ges när man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhälle, ökar besök och utlån, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgängligt, är sammanflätade med att meröppet anses vara en framgång.

Detta arbete undersöker hur den så kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har påverkat arbetet med material på samiska på Umeå stadsbibliotek. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier på stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för Umeå kultur. Intervjuerna visade på ett antal utmaningar och svårigheter i detta arbete, framförallt knutet till beståndsutveckling och förvärv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhåller sig till och bygger vidare på tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Det som framförallt framgår i såväl intervjuerna som källmaterialet är ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tänkta användarna.

Information is essential in order for pharmaceutical companies to be successful. This essay focuses on the information provision of pre-clinical scientists at AstraZeneca R&D Lund, and the role of the company library in this process. In semi-structured interviews, four pre-clinical scientists were asked to describe their information provision regarding what type of information they need, how they find it and what sources of information they use. Four librarians from the company library were also interviewed to give their perspective on the information provision of pre-clinical scientist. The study also aimed at comparing the image of the process as described by the scientists themselves and the librarians.

Our state of emergency is good - is the public library prepared for the future?Our state of emergency is good! These are the words spoken by Prime Minister Per Albin Hansson in 1939. He claimed that Sweden had nothing to fear from a future war, we were safe. Today we know it was not so. Is this the situation for Swedish public library of today? Is the public library ready to face the future, or is it only fancy words?We have to form the future, not let the future form us.

The subject of this thesis is to ascertain the task of the public library in Swedish society today according to the employer, that is the State and the municipalities, and according to the public library itself. The thesis also tries to establish as to what extent these different actors share the same view of the task. To this purpose I have studied the library law, the target reports of municipal authorities and public libraries, and made interviews with public library representatives during the autumn of 2001. The particular consideration of this paper is whether the task is being described in active, culture making terms or in passive, service functionary terms. Initially, I describe the task according to the library law.

The information market is constantly changing. With new and improved information technology more people get access to more information faster. However, the number of people educated to handle information also increases. Business intelligence has for a long time been a well-known tool for companies to be competitive. Because of the increased access to information the competition between companies has intensified and more people have become aware of the advantages of business intelligence and how it can help them compete.

Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat ? Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv ? kulturmiljöer och kulturföremål.

HBTQ-personer är en utsatt minoritetsgrupp i samhället på grund av heteronormen. De mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen påpekar alla människors lika värde och barnens specifika rättigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur säger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvärdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram på folkbibliotek genom ämnesordsindexering. Utvärderingen är en så kallad mål-resultatutvärdering som har tittat på ämnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mål för biblioteksverksamheten som kan utläsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nämnts ovan. Målen för ämnesordsindexering är att användarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den här utvärderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

The aim of this thesis is to study what impact the USA Patriot act has had on American libraries. The authors intent has been to see what changes have occurred in the librarians work-routines and to study their attitudes toward the Patriot act. The authors have also intended to find out what the consequences would be for the libraries. The findings are related to Swedish circumstances. The material used in this thesis consists of six interviews conducted at three libraries in the Bay Area in California.

In an international perspective the Russian children s library is a unique institution, being solely committed to children up to 14 years of age. In Russia of today it is, however, being exposed to hard pressure as the economical and social conditions have changed dramatically since the collapse of the USSR. My interest lies in examining this change of living conditions for the children s libraries and how this in turn affect their work and role in the present state. In order to view this change in a longer perspective, I compare the situation for children s libraries during the time of communist regime with that of today using documents about and from children s libraries. I have studied its legal position and conditions, financial and political state, and how the modern society affects children and youth, especially their daily cultural life.

Syftet med denna uppsats är att belysa folkbibliotekens arbete med crossoverlitteratur samt vilka möjligheter begreppet och fenomonet ger biblioteken, främst när det kommer till marknadsföring. De tre forskninsfrågorna rörde definition av crossoverlitteratur, placering och marknadsföring av crossoverlitteratur samt presentation av crossoverlitteratur i bibliotekskatalogen. De besvaras genom kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med bibliotekarier på sex olika bibliotek samt genom en granskning av några crossovertitlar i bibliotekens kataloger. Slutsatser som drogs var att det är ett svårdefinierat begrepp och att litteraturen fortfarande värderas olika beroende vilken den tilltänkta åldersgruppen är. Det är fortfarande en tydlig indelning mellan ungdom och vuxen på de flesta bibliotek när det gäller placering och marknadsföring, men bibliotekarierna skulle vilja att gränsen blev mindre tydlig..

In public libraries there seems to be an unspoken consensus on what literary quality is. At the same time librarians are always eager to express the opinion that quality lies in the eye of the beholder. Quality is, it is said, something that you don t have to define. But at the same time it s up to everyone to decide what quality means to them. What I have been missing from the discussion in libraries about literary quality is a theoretical awareness about what it means to divide literature into higher and lower spheres.